Regionfullmäktige 30 september 2015

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta

att jämte ordförande utse regionfullmäktiges 1:e vice ordförande Kjell Jormfeldt och 2:e vice ordförande Pernilla Sjöberg att justera mötets protokoll.

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta

att justering sker torsdag den 8 oktober 2015, kl. 10.00 på Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö.

Sammanfattning

Vid regionfullmäktiges ordinarie sammanträden har allmänheten möjlighet att ställa frågor inom Region Kronobergs kompetensområde. Frågestunden varar maximalt 30 minuter.

Fråga som ställs ska vara på maximalt tre minuter och kunna besvaras med ett svar på en minut. Frågeställaren kan därefter ställa en följdfråga på maximalt en minut.

Förslag till beslut

Föreslås att regionfullmäktige beslutar

att medge att frågan får ställas.

Sammanfattning

Roland Gustbée (M) har ställt följande fråga till hälso- och sjukvårdsnämndens 1:e vice ordförande Tryggve Svensson (V):

"S+V+MP har i regionstyrelsen tagit beslut om en ny fördelningsmodell för Vårdval Kronoberg. Modellen leder till att alla fem vårdcentraler i Ljungby kommun får lägre ersättning än idag. Någon av vårdcentralerna riskerar få så mycket lägre ersättning att den riskerar att inte kunna fortsätta. Tycker du att det är rimligt att en modell slår så hårt mot Ljungby, eller är du beredd att stödja ett förslag om att riva upp förändringen?"

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår att regionfullmäktige beslutar

att överlämna medborgarförslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut.

Sammanfattning

Viktoria Ingvarsson, Södra Järnvägsgatan 13, Växjö, har den 31 maj 2015 lämnat följande medborgarförslag till regionfullmäktige:

”Jag har lämnat in ett medborgarförslag för Växjös allra minsta invånare och har blivit hänvisad till er då det rör hälso- och sjukvård. Mitt önskemål är att Växjö skulle uppmärksamma världsprematurdagen. Denna infaller den 17 november, då belyser många städer sina landsmärken i lila. Detta tycker jag även att Växjö ska göra för att belysa det fantastiska arbete personalen på 10:an gör samt för att uppmärksamma alla dessa små kämpar, deras föräldrar och anhöriga. I Växjö finns det flera saker som skulle kunna bli lila till exempel: Vida arena, den nya järnvägsbron, domkyrkan, olika statyer kunde belysas lila (ex kuben i rondellen vid öster backen) med mera. Det finns inget jag kan göra för att tacka personalen på 10:an för allt de har gjort för oss och vår lilla skorpa. Jag vet att det är flera familjer som känner precis som jag. Då kunde detta bli en årlig påminnelse om Växjös framåt och mycket engagerande neonatalavdelning. Men även för oss anhöriga kunde det bli en årlig påminnelse och ett sätt att visa vår tacksamhet år efter år.”

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår att regionfullmäktige beslutar

att överlämna förslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut.

Sammanfattning

Johan Eckerström, Skördevägen 81, Växjö, och Michaela Sjöö, Gavottvägen 21, Växjö, har den 2 juli 2015 lämnat följande medborgarförslag till regionfullmäktige:

”I hälso- och sjukvårdslagen står det att ”målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, vården ska ges med respekt för allas lika värde”. Som det ser ut idag har inte alla typ 1-diabetiker rätt till samma vård, ett exempel på detta är hjälpmedlet continuous glucose monitor, även kallad CGM. För en diabetiker är det yttersta målet med behandlingen just att hålla ett så jämnt och bra glukosvärde som möjligt. Detta för att slippa svåra komplikationer och följdsjukdomar till följd av långvarig felaktiga glukosnivåer, komplikationer i form av exempelvis njursvikt och blindhet.

Tidigare har en diabetikers enda möjlighet till mätning av glukosvärdet varit att, med hjälp av ett stick i fingret och en blodsockermätare, se vad glukosvärdet ligger på i just den stunden. En CGM däremot är en liten sensor som fästs på kroppen och mäter glukosvärdet kontinuerligt, för att sedan sända denna information till en mottagare. På mottagaren går det då att se en kurva för hur glukosvärdet har legat flera timmar bakåt i tiden, glukosvärdet i stunden samt om glukosvärdet ligger stabilt eller om det är på väg upp/ner samt hur snabbt höjningen/sänkningen sker. All den här informationen sammanställs till dagliga mönster som är till stor hjälp för förståelsen av hur sjukdomen påverkar varje individ. Glukosvärdena kan förändras mycket fort, och att ta ett vanligt stick i fingret och se ett värde på ”5 mmol/l” säger inte mycket. Det går inte att veta om detta värde ligger stabilt, eller om det är på väg kraftigt uppåt eller neråt och du därför bör sätta in åtgärder snarast. Allt du ser är ett värde som är okej för ögonblicket och korrigeringar blir därför mycket chansartade. Att med en CGM istället ha möjligheten att varje sekund kunna se precis vart glukosvärdet har varit och art det är på väg, är guld värt. Det både förenklar och förbättrar behandlingen avsevärt.

Att som diabetiker bekosta dessa hjälpmedel själv kostar 1400kr per månad. Det innebär att många utestängs från möjligheten till en förbättrad behandling och till ett förbättrat liv. Det gör också att vården inte ges enligt hälso- och sjukvårdens regler om ”en vård på lika villkor”. Noterbart är dessutom att merparten av diabetesvårdens resurser läggs på följdsjukdomar och komplikationer medan en mindre del går till hjälpmedel och förebyggande åtgärder. Långsiktigt skulle en satsnings på CGM-behandling därför innebära reducerade kostnader för följdsjukdomar och komplikationer samt minskat lidande för diabetiker.

Mot bakgrund av detta föreslår vid därför att:

Region Kronoberg ger CGM-behandling till alla typ 1-diabetiker som så önskar.”

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår att regionfullmäktige beslutar

att överlämna medborgarförslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut.

Sammanfattning

Ulrika Örnström, Näktergalsvägen 7, Växjö, lämnade den 16 juni 2015 följande medborgarförslag till regionfullmäktige:

”För att möta befolkningens behov föreslår jag att man ser över öppettiderna för blodgivningscentralen. Som det är nu är det omöjligt för personer med arbetstider 8-17 vardagar att bli blodgivare eftersom det inte finns personella resurser att ha någon flexibilitet i det tider som erbjuds för det första besöket som blodgivare (ett extra långt besök där man godkänns som blodgivare).

Bakgrund: En tv-reklam där landstinget påtalar bristen av blod i våra blodbanker gör att man tror att landstinget behöver fler blodgivare. Vid kontakt med landstingets personal visar det sig att innan 18 augusti tar man inte emot några på det första besöket. Efter det finns det tider mellan 8,40 och 13,20 (fasta tider) som landstinget erbjuder. Denna begränsning i mottagningstider stänger ute medborgare som måste vara på jobbet 8-17. Mitt förslag är att man ser över öppettiderna så att alla medborgare har möjlighet att ge blod. En lösning kan förmodligen vara att det är stängt en förmiddag i veckan och öppet en kväll istället.”

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta

att överlämna medborgarförslaget till regionstyrelsen för beslut.

Sammanfattning

Morgan Persson, Lidhult, har den 2 september 2015 lämnat följande medborgarförslag till regionfullmäktige:

”Inkommer här med några av mina funderingar gällande Ljungby lasarett

Igår var jag hos sjukgymnasten och när jag väntade på servicebil för att åka hem, och för att slå ihjäl lite tid så hittade jag lite förbättringar som kunde göras.

Det första är lastning och lossning vid huvudingången.

När den gjordes om på 80-90 talet så fanns det ju mest personbilar (pb2) som servicefordon och inte så många bussar (pb3), nu är det tvärtom.

Samtidigt har många av bussarna längre hjulbas som kräver svängradie.

Ibland är det så trångt att vissa fordon inte kan komma runt om det står andra fordon framför.

Jag har själv sett detta flera gånger och det är privatbilar som parkerar var som helst och gärna blockerar för bakomvarande bilar så dom har väldigt svårt att komma förbi.

För några veckor sedan parkerade någon sin bil precis utanför dörrarna och jag blev nyfiken och titta på de vad den personen tog vägen, han gick in till apoteket och stannade där runt 30min för att sedan gå ut och köra där igen, hur många andra förare som svor över detta veta jag inte.

Senast igår var det dags igen 25 min stod det en bil i vägen och denna gång tog jag ett foto för att skicka med även här var det frågan om ett apoteksköp.

Vid regn är det allra värst, folk vill inte bli lite blöta.

Ett ex är när servicefordon får stanna vid busskuren och ut kommer det en person som har svårt att gå som blir genomblöt i värsta fall tack vare den här late/bekväme personen som parkerat mitt i vägen inte orkar gå 10m extra.

Mina förslag är att minska ner den så kallade rabatten (parken) med minst 2 meter så att kan ta sig runt således borde också nedskräpning i rabatterna minska.

Det andra är att begränsa parkeringstiden till max en kvart bortsett från dom gulplåtade bilarna. Och utfärda böter på dom privatbilarna som står längre än denna kvart.

Dom som hämtas på någon avdelning varför kan dom inte sitta i vänthallen 5 min medans bilen körs fram.

Dom blå bilarna som transporterar prover (förmodar jag) där dom lastar idag är väldigt dum parkering. Är det många fordon vid ingången och dessa labbfordon också är inne så blir även dom blockerade. Vore bättre för alla om det gick att flytta denna parkering till något annat ställe där dom inte blir inlåsta.

Sedan har jag sett några gånger att bårar lastas och lossas vid huvudentrén, detta ska väl skötas via ambulansintaget? Tänk själv hur roligt det är att komma ut på bår via den ingången.

Sätt upp skyltar där detta hänvisas upp till ambulansintaget. Jag har ett exempel som jag själv såg förra sommaren, en tyskreggat samaritambulans som skulle lasta och denna tog verkligen upp plats mitt i svängen med öppna dörrar över en timme sen när dom var lastade nä då gick och tog en fika utan att flytta bilen eller stänga dörrarna. Deras patient låg kvar i ambulansen runt 20 min innan dom rullade vidare och jag vet att alla chaufförer som var där blev rent ut sagt rejält arga (jag tänker inte skriva vad dom sa).

Så sätt upp skyltar på svenska, engelska och tyska.

Vid ingången där papperskorgen är och mot luftintaget (mot kyrkan) varför inte göra någon form av skärmtak med fast monterade bänkar, många gånger under sommaren är det för varmt att sitta inne i hallen.

Det finns personer som vill sitta ute men något så när i lä.

Visst finns det bänkar utanför men dom tycker jag är lite för långt ifrån lastningszonen. Det kan finnas människor som inte vågar sitta där i tron att dom inte blir sedda av chauffören.

Inne i vänthallen där bord och stolarna står, framför dom står det bokhyllor, även där kan det finnas folk som vill se om det kommer någon dom känner.

En sak till som jag påpekar är toaletterna och nej det är inte städningen utan dom är för låga i dagens mått.

Det finns olika sitthöjder, enligt undersökningar så utför man sina behov lättast om man sitter 90 grader, dom som är för långa kanske har vissa problem.

Höj åtminstone en toalettstol till dagens standard.

När jag checkade in mig i kassan igår så hörde jag en toalettstol som spolades eller liknande ovanför mitt huvud och jag stod vid informationstavlan precis vid den pelaren bortanför nummerlappsapparaten, dålig isolering? det kan väl vara meningen att detta ska höras.

Och den här ombyggnationen som pågår nu i entrén, vad ska detta bli? Jag och säkert många till skulle nog gärna vilja veta. Det hade varit trevligt med någon information om detta och andra renoveringar som görs ska göras vad som är på g m.m.

Varför inte sätta upp en medborgarförslagslåda ris och roslåda etc.

Vad har hänt med landstingskatalogen? Alla nummer till avdelningarna är borta. Är det någon mening att ha kvar pappersupplagan?

Ni hänvisar till en för många rörig hemsida. Man kanske behöver ringa till en mottagning för att kolla när man ska på besök. Och får fram flera nummer som går både till avdelning och mottagning vilket nummer ska man ringa.

Ni verkar tro att alla ska kolla via nätet, alla har inte detta. Jag tror inte att alla Huldor 99 år har nätet eller tom yngre. Många gånger går det fortare att hitta detta i pappersformatet.

Ta tillbaka tel nr i nästa katalog, tänk inte bara på pengarna som sparas här.

Jag kan inte vara på plats när detta behandlas för långt avstånd för mig.”

Förslag till beslut

Föreslås att regionfullmäktige beslutar

att entlediga Rolf Sällryd (KD), Skoghem, Uråsa, från uppdraget som ledamot i regionfullmäktige samt överlämna ärendet till länsstyrelsen för ny sammanräkning.

Sammanfattning

Rolf Sällryd (KD), Skoghem, Uråsa, har i skrivelse den 21 september 2015 begärt entledigande från uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta

att medge att interpellationerna får ställas.

Sammanfattning

Inför sammanträdet har följande interpellationer ställts:

1. Interpellation från Göran Giselsson (M) till regionstyrelsens ordförande – Vårdcentraler i Väster – de stora förlorarna.
2. Interpellation från Suzanne Frank (M) till regionstyrelsens ordförande – Angående vidareutbildning av sjuksköterskor.
3. Interpellation från Suzanne Frank (M) till regionstyrelsens ordförande – Angående gynekologisk cellprovtagning.
4. Interpellation från Roland Gustbée (M) till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande – Angående fler AT-tjänster.
5. Interpellation från Roland Gustbée (M) till regionstyrelsens ordförande – Angående brist på narkossjuksköterskor.
6. Interpellation från Margareta Schlee (M) till regionstyrelsens 1:e vice ordförande – Kostnadsberäkning av väg 941 i Länstrafikplanen.
7. Interpellation från Mikael Johansson (M) till regionstyrelsens ordförande – Angående nya ersättningsmodellen för Vårdval Kronoberg primärvård.
8. Interpellation från Yngve Filipsson (FP) till regionstyrelsens ordförande – Angående uppföljning av beslut och politiska besked.
9. Interpellation från Thomas Haraldsson (C) till FoU-beredningens ordförande – Angående initiativ till bildande av en länsgemensam hjälpmedelscentral.

Interpellationerna redovisas som separata ärenden i kallelsen.

Sammanfattning

Vid regionfullmäktiges ordinarie sammanträden har allmänheten möjlighet att ställa frågor inom Region Kronobergs kompetensområde. Frågestunden varar maximalt 30 minuter.

Fråga som ställs ska vara på maximalt tre minuter och kunna besvaras med ett svar på en minut. Frågeställaren kan därefter ställa en följdfråga på maximalt en minut.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att fastställa Länstrafiktaxa 2016 i enlighet med trafiknämndens förslag från § 65/2015 samt

att Länstrafiktaxa 2016 ska gälla från och med söndagen den 13 december 2015 vid tidtabellskifte i regiontrafiken.

Sammanfattning

Förslag till länstrafiktaxa 2016 föreligger för godkännande av regionfullmäktige.

I framtagandet av förslaget har bland annat ingått rekommendationer från den taxeöversyn som genomfördes under 2013 av konsultföretaget WSP på uppdrag av Länstrafiken Kronoberg. Länstrafiken har inför fastställandet av Länstrafiktaxa 2016 tagit fram ett underlag som innefattar det uppdrag som gavs vid Rfss regionfullmäktige § 41/2014: att inför taxa 2016 bör inriktningen vara att rabattsats för studerande ska synkroniseras inom länet och över länsgräns, samt att även taxan för enkel biljett vid kortare bussresor ses över.

Sammanfattningsvis innebär förslaget följande förändringar från 2015 års taxa:

– Taxan för Enkelbiljett - Vuxen är oförändrad för resor inom 1 respektive 3 zoner, medan priset för resor inom 2 zoner sänks med 2 kronor. För resor inom 4 zoner och mer höjs taxan med 1 krona per zon upp till taktaxan på motsvarande 12 zoner. Detta innebär att taxan nu ökar med 12 kronor per zon från zon 3 och upp till taktaxan.

Dessa taxeförändringar är i enlighet med WSP:s rekommendationer.

– Taxan för Resekort Period är oförändrade inom 1 respektive 3 zoner, medan priset för inom 2 zoner sänks med 20 kronor.

Resekort Period - Buss höjs med 20 kronor (ordinarie pris) för 4 zoner och justeras så att priset därefter ökar med 80 kronor per zon upp till och med Länskort. Priset för Länskort - Buss höjs därmed från 1 080 kronor till 1 160 kronor.

Resekort Period - Tåg höjs med 40 kronor (ordinarie pris) för 4 zoner och justeras så att priset därefter ökar med 80 kronor per zon upp till och med Länskort. Priset för Länskort - Tåg höjs därmed från 1 340 kronor till 1 360 kronor.

Även dessa prisändringar är i enlighet med WSP:s taxeutredning.

– Rabatten för Studerandekort giltiga inom Kronobergs län samt för Ungdomskort höjs till 25 procent.

– Taxan för Fritidskort höjs med 20 kronor (terminsgiltighet).

– Skolkort med full giltighet slopas eftersom samtliga kommuner idag köper skolkort med giltigheten 2 resor/dag.

Trafiknämnden kan under löpande år besluta om mindre justeringar/erbjudanden som initieras av Länstrafiken Kronoberg och sker i samband med marknadsföringsinsatser. Sådana justeringar görs under förutsättning av att kostnaden ryms inom fastställd budget.

Mötet återupptas 10:30

Sammanfattning

Vid regionfullmäktiges ordinarie sammanträde avsätts tid till frågestund för ledamöterna att inhämta sakupplysningar inom Region Kronobergs kompetensområde.

Fråga ska vara tydlig och kunna besvaras på högst en minut. Enbart frågeställaren och den svarande deltar i överläggningen.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att godkänna reviderad Uppdragsspecifikation 2016 med bilaga ekonomiska regleringar.

Sammanfattning

Regionfullmäktige fastställer vanligtvis vårdersättningens storlek i juni varje år, i samband med beslut om budget för nästföljande år. Något beslut om budget för 2016 fattades inte vid regionfullmäktiges möte i juni utan har skjutits upp till fullmäktige i oktober. Under sommaren har den politiska ledningen gett i uppdrag till regiondirektören att göra en översyn av ersättningsmodellen.

Nedanstående regelverk baseras på att fullmäktige tar beslut om budget och att vårdersättningens storlek uppräknas enligt SKLs planeringsförutsättningar i april. Detta index är för 2016 2,7 procent.

Beslut om förändrad ersättningsmodell tas av regionstyrelsen den 16 september 2015. En parameter för åldersviktning på 10 procent har lagts till, förutom justeringar av förhållandet mellan ACG till 75 procent och CNI till 15 procent. Förändringen för 2017 sker trappstegsvis med åldersviktning 25 procent, ACG 60 procent och CNI 15 procent. För 2018 har åldersviktning fastslagits till 40 procent, ACG 40 procent och CNI 20 procent.

Minst 75 procent av verksamma specialister ska vara specialist i allmänmedicin. Utveckling pågår för att invånarna ska få tillgång till journal på nätet.

Remiss för samtalsbehandling kan utfärdas av all legitimerad personal verksam inom Vårdval Kronoberg - primärvård. Under 2016 planeras införande av internet-KBT.

Några nyckeltal har tagits bort och andra har modifierats.

Alla invånare som är folkbokförda i Sverige har numera möjlighet att lista sig på valfri vårdcentral i landet.

Parterna är skyldiga att kontinuerligt informera varandra om förhållanden som är av betydelse för uppdragets genomförande.

Förfrågningsunderlagets handlingar och bilagor omarbetas. Olika jämställdhetsperspektiv beaktas i uppföljning där så är relevant.

Mötet återupptas ca kl 11.35

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att godkänna reviderad Uppdragsspecifikation 2016 med bilaga ekonomiska regleringar.

Sammanfattning

Regionfullmäktige fastställer vanligtvis vårdersättningens storlek i juni varje år, i samband med beslut om budget för nästföljande år. Något beslut om budget för 2016 fattades inte vid regionfullmäktiges möte i juni utan har skjutits upp till fullmäktige i oktober. Under sommaren har den politiska ledningen gett i uppdrag till regiondirektören att göra en översyn av ersättningsmodellen.

Nedanstående regelverk baseras på att fullmäktige tar beslut om budget och att vårdersättningens storlek uppräknas enligt SKLs planeringsförutsättningar i april. Detta index är för 2016 2,7 procent.

Beslut om förändrad ersättningsmodell tas av regionstyrelsen den 16 september 2015. En parameter för åldersviktning på 10 procent har lagts till, förutom justeringar av förhållandet mellan ACG till 75 procent och CNI till 15 procent. Förändringen för 2017 sker trappstegsvis med åldersviktning 25 procent, ACG 60 procent och CNI 15 procent. För 2018 har åldersviktning fastslagits till 40 procent, ACG 40 procent och CNI 20 procent.

Minst 75 procent av verksamma specialister ska vara specialist i allmänmedicin. Utveckling pågår för att invånarna ska få tillgång till journal på nätet.

Remiss för samtalsbehandling kan utfärdas av all legitimerad personal verksam inom Vårdval Kronoberg - primärvård. Under 2016 planeras införande av internet-KBT.

Några nyckeltal har tagits bort och andra har modifierats.

Alla invånare som är folkbokförda i Sverige har numera möjlighet att lista sig på valfri vårdcentral i landet.

Parterna är skyldiga att kontinuerligt informera varandra om förhållanden som är av betydelse för uppdragets genomförande.

Förfrågningsunderlagets handlingar och bilagor omarbetas. Olika jämställdhetsperspektiv beaktas i uppföljning där så är relevant.

Mötet återupptas ca kl 13:30

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att godkänna reviderad Uppdragsspecifikation 2016 med bilaga ekonomiska regleringar.

Sammanfattning

Regionfullmäktige fastställer vanligtvis vårdersättningens storlek i juni varje år, i samband med beslut om budget för nästföljande år. Något beslut om budget för 2016 fattades inte vid regionfullmäktiges möte i juni utan har skjutits upp till fullmäktige i oktober. Under sommaren har den politiska ledningen gett i uppdrag till regiondirektören att göra en översyn av ersättningsmodellen.

Nedanstående regelverk baseras på att fullmäktige tar beslut om budget och att vårdersättningens storlek uppräknas enligt SKLs planeringsförutsättningar i april. Detta index är för 2016 2,7 procent.

Beslut om förändrad ersättningsmodell tas av regionstyrelsen den 16 september 2015. En parameter för åldersviktning på 10 procent har lagts till, förutom justeringar av förhållandet mellan ACG till 75 procent och CNI till 15 procent. Förändringen för 2017 sker trappstegsvis med åldersviktning 25 procent, ACG 60 procent och CNI 15 procent. För 2018 har åldersviktning fastslagits till 40 procent, ACG 40 procent och CNI 20 procent.

Minst 75 procent av verksamma specialister ska vara specialist i allmänmedicin. Utveckling pågår för att invånarna ska få tillgång till journal på nätet.

Remiss för samtalsbehandling kan utfärdas av all legitimerad personal verksam inom Vårdval Kronoberg - primärvård. Under 2016 planeras införande av internet-KBT.

Några nyckeltal har tagits bort och andra har modifierats.

Alla invånare som är folkbokförda i Sverige har numera möjlighet att lista sig på valfri vårdcentral i landet.

Parterna är skyldiga att kontinuerligt informera varandra om förhållanden som är av betydelse för uppdragets genomförande.

Förfrågningsunderlagets handlingar och bilagor omarbetas. Olika jämställdhetsperspektiv beaktas i uppföljning där så är relevant.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att godkänna reviderad Uppdragsspecifikation 2016 med bilaga ekonomiska regleringar.

Sammanfattning

Regionfullmäktige fastställer vanligtvis vårdersättningens storlek i juni varje år, i samband med beslut om budget för nästföljande år. Något beslut om budget för 2016 fattades inte vid regionfullmäktiges möte i juni utan har skjutits upp till fullmäktige i oktober. Under sommaren har den politiska ledningen gett i uppdrag till regiondirektören att göra en översyn av ersättningsmodellen.

Nedanstående regelverk baseras på att fullmäktige tar beslut om budget och att vårdersättningens storlek uppräknas enligt SKLs planeringsförutsättningar i april. Detta index är för 2016 2,7 procent.

Beslut om förändrad ersättningsmodell tas av regionstyrelsen den 16 september 2015. En parameter för åldersviktning på 10 procent har lagts till, förutom justeringar av förhållandet mellan ACG till 75 procent och CNI till 15 procent. Förändringen för 2017 sker trappstegsvis med åldersviktning 25 procent, ACG 60 procent och CNI 15 procent. För 2018 har åldersviktning fastslagits till 40 procent, ACG 40 procent och CNI 20 procent.

Minst 75 procent av verksamma specialister ska vara specialist i allmänmedicin. Utveckling pågår för att invånarna ska få tillgång till journal på nätet.

Remiss för samtalsbehandling kan utfärdas av all legitimerad personal verksam inom Vårdval Kronoberg - primärvård. Under 2016 planeras införande av internet-KBT.

Några nyckeltal har tagits bort och andra har modifierats.

Alla invånare som är folkbokförda i Sverige har numera möjlighet att lista sig på valfri vårdcentral i landet.

Parterna är skyldiga att kontinuerligt informera varandra om förhållanden som är av betydelse för uppdragets genomförande.

Förfrågningsunderlagets handlingar och bilagor omarbetas. Olika jämställdhetsperspektiv beaktas i uppföljning där så är relevant.

Mötet återupptas ca kl. 15:25

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att godkänna reviderad Uppdragsspecifikation 2016 med bilaga ekonomiska regleringar.

Sammanfattning

Regionfullmäktige fastställer vanligtvis vårdersättningens storlek i juni varje år, i samband med beslut om budget för nästföljande år. Något beslut om budget för 2016 fattades inte vid regionfullmäktiges möte i juni utan har skjutits upp till fullmäktige i oktober. Under sommaren har den politiska ledningen gett i uppdrag till regiondirektören att göra en översyn av ersättningsmodellen.

Nedanstående regelverk baseras på att fullmäktige tar beslut om budget och att vårdersättningens storlek uppräknas enligt SKLs planeringsförutsättningar i april. Detta index är för 2016 2,7 procent.

Beslut om förändrad ersättningsmodell tas av regionstyrelsen den 16 september 2015. En parameter för åldersviktning på 10 procent har lagts till, förutom justeringar av förhållandet mellan ACG till 75 procent och CNI till 15 procent. Förändringen för 2017 sker trappstegsvis med åldersviktning 25 procent, ACG 60 procent och CNI 15 procent. För 2018 har åldersviktning fastslagits till 40 procent, ACG 40 procent och CNI 20 procent.

Minst 75 procent av verksamma specialister ska vara specialist i allmänmedicin. Utveckling pågår för att invånarna ska få tillgång till journal på nätet.

Remiss för samtalsbehandling kan utfärdas av all legitimerad personal verksam inom Vårdval Kronoberg - primärvård. Under 2016 planeras införande av internet-KBT.

Några nyckeltal har tagits bort och andra har modifierats.

Alla invånare som är folkbokförda i Sverige har numera möjlighet att lista sig på valfri vårdcentral i landet.

Parterna är skyldiga att kontinuerligt informera varandra om förhållanden som är av betydelse för uppdragets genomförande.

Förfrågningsunderlagets handlingar och bilagor omarbetas. Olika jämställdhetsperspektiv beaktas i uppföljning där så är relevant.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att godkänna reviderad Uppdragsspecifikation 2016 med bilaga ekonomiska regleringar.

Sammanfattning

Regionfullmäktige fastställer vanligtvis vårdersättningens storlek i juni varje år, i samband med beslut om budget för nästföljande år. Något beslut om budget för 2016 fattades inte vid regionfullmäktiges möte i juni utan har skjutits upp till fullmäktige i oktober. Under sommaren har den politiska ledningen gett i uppdrag till regiondirektören att göra en översyn av ersättningsmodellen.

Nedanstående regelverk baseras på att fullmäktige tar beslut om budget och att vårdersättningens storlek uppräknas enligt SKLs planeringsförutsättningar i april. Detta index är för 2016 2,7 procent.

Beslut om förändrad ersättningsmodell tas av regionstyrelsen den 16 september 2015. En parameter för åldersviktning på 10 procent har lagts till, förutom justeringar av förhållandet mellan ACG till 75 procent och CNI till 15 procent. Förändringen för 2017 sker trappstegsvis med åldersviktning 25 procent, ACG 60 procent och CNI 15 procent. För 2018 har åldersviktning fastslagits till 40 procent, ACG 40 procent och CNI 20 procent.

Minst 75 procent av verksamma specialister ska vara specialist i allmänmedicin. Utveckling pågår för att invånarna ska få tillgång till journal på nätet.

Remiss för samtalsbehandling kan utfärdas av all legitimerad personal verksam inom Vårdval Kronoberg - primärvård. Under 2016 planeras införande av internet-KBT.

Några nyckeltal har tagits bort och andra har modifierats.

Alla invånare som är folkbokförda i Sverige har numera möjlighet att lista sig på valfri vårdcentral i landet.

Parterna är skyldiga att kontinuerligt informera varandra om förhållanden som är av betydelse för uppdragets genomförande.

Förfrågningsunderlagets handlingar och bilagor omarbetas. Olika jämställdhetsperspektiv beaktas i uppföljning där så är relevant.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att godkänna Regelbok 2016 med ekonomiska regleringar, för specialiserad hudsjukvård i öppen vård, Vårdval hud.

Sammanfattning

Regionfullmäktige fastställer vanligtvis budgetram och kostnadstak för Vårdval hud i juni varje år, i samband med beslut om budget för nästföljande år. Något beslut om budget för 2016 fattades inte vid Regionfullmäktiges möte i juni utan har skjutits upp till fullmäktige i oktober. Nedanstående regelverk baseras på att fullmäktige tar beslut om total budgetram och kostnadstak med uppräkning enligt SKL:s planeringsförutsättningar i april. Detta index är för 2016 2,7 procent.

Den ekonomiska ramen för Vårdval Hud 2016 är 20 mnkr. Denna ram exklusive budget för biologiska läkemedel, ST-läkare, tolkkostnader för patienter folkbokförda i Sverige samt ersättning för vård av utländska patienter utgör ett kostnadstak.

Kostnadstaket för Vårdval hud 2016 är 16,5 mnkr och utgör den maximala ersättningsnivån för samtliga godkända och verksamma leverantörer inom Vårdval hud. Kostnadstaket periodiseras månadsvis, för att tillförsäkra produktion över hela året.

Ersättningsmodellen för Vårdval hud utgår från att leverantören får ersättning för utförda tjänster antingen i form av enstaka besök eller vårdepisoder som innebär att flera åtgärder paketeras i en tjänst. De beskrivna vårdepisoderna är en standardmodell och utgör underlaget för ekonomisk ersättning.

Nybesök och återbesök ersätter enstaka normalt läkarbesök, enstaka mer omfattande läkarbesök och bedömning och behandling av oklara tumörer. Sjuksköterskebesök tas bort. Buckybehandling blir ett tilläggsuppdrag och hyperhidrosbehandling utgår från uppdraget i Vårdval hud.

Patologi och cytologi lyfts ut från besök och vårdepisoder och ger särskild ersättning.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att fastställa ”Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Region Kronoberg”.

Sammanfattning

Region Kronoberg har med stöd av kommunallagen möjlighet att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till privata utförare, enligt KL 3 kap 16 §. Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen för att uppföljningen och kontrollen av privata utförare ska bli bättre. De nya reglerna gäller från 1 januari 2015. Region Kronoberg är fortfarande ansvarig gentemot invånarna för dessa verksamheter på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Regionfullmäktige ska varje mandatperiod fastställa ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare i enlighet med KL 3 kap 19 §. Regionfullmäktige kan inte delegera beslutet till styrelse eller nämnd.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att faställa sammanträdesplanen för regionfullmäktiges sammanträden och seminarium fär 2016 enligt föreliggande förslag.

Sammanfattning

Enligt Arbetsordningar och reglemente för den politiska organisationen i Region Kronoberg ska regionfullmäktige fastställa årsplan och sammanträdesdagar för regionfullmäktige samt för nämnder och beredningar i Region Kronoberg.

Enligt förslaget sammanträder regionfullmäktige sex gånger under 2016: 2 mars, 27 april, 21-22 juni, 28 september, 26 oktober samt 30 november.

Förslag till sammanträdesplan har beretts av organisationsutskottet § 11/2015, som tillstyrkte förslaget med rekommendationen att RSAU och RSPU när det är möjligt ska sammanträda under samma dag.

Vid regionstyrelsens arbetsutskott påtalar personalutskottets ordförande Robert Olesen att personalfrågorna är av sådan vikt att de bör behandlas under en egen sammanträdesdag.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att bifalla motionen samt

att utredningen av förutsättningarna för att erbjuda anställda miljöbilar ingår i Region Kronoberg pågående utredning av förmåner med bruttolöneavdrag.

Sammanfattning

Carina Bengtsson (C) och Sven Sunesson (C) har inkommit med en motion till regionfullmäktige med yrkande om att ge regionstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att erbjuda anställda i Region Kronoberg miljöbilar.

Motionärerna föreslår att erbjudandet ska bygga på samma princip som leasing av hemdatorer som fanns för några år sedan. Om Region Kronoberg leasar miljöbilar som disponeras av anställda och finansieras genom bruttolöneavdrag, blir det ekonomiskt fördelaktigt för den anställde och kostnadsneutralt för arbetsgivaren. Syftet med förslaget är att framstå som en attraktiv arbetsgivare och att ge anställda en större motivation att välja miljöbilar.

I Region Kronoberg pågår en utredning av vilka förmåner regionen ska erbjuda anställda med finansiering genom bruttolöneavdrag. Förslaget om att erbjuda anställda miljöbilar genom löneavdrag kan ingå i denna utredning.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

att motionen därmed anses besvarad

Sammanfattning

John Hed (SD) har i en motion yrkat att regionfulllmäktige ska uppdra åt tjänstemännen att utreda den faktiska väntetiden för patienter på habilitering/utredningsenheten samt hur mycket kortare väntetiderna kan bli om de båda avdelningarna slås ihop samt återrapportera resultatet till fullmäktige. Motionären yrkar även att fullmäktige ska uppdra till tjänstemännen att komma med förslag på, inom vilken tidsram en flytt av habiliterings-/ och utredningsenheten till ordinarie vuxenpsyk skulle kunna bli en verklighet samt vilka eventuella praktiska hinder som föreligger inför en flytt och att tillsammans och i dialog med personal på vuxenpsyk utreda vad som behöver göras i termer av vilka investeringar och förbättringar man bör prioritera inom budgetramen under aktuell period.

Sammanfattning

Val av nämndemän förrättas till Förvaltningsrätten i Växjö, Kammarrätten i Jönköping och Göta Hovrätt för perioden 2016-2019. Uppdraget gäller från och med den 1 januari 2016.

Ärendet behandlas av valberedningen, som därefter lägger fram förslag till regionfullmäktige.

Sammanfattning

Rolf Sällryd (KD), Skoghem, Uråsa, har med anledning av flytt avsagt sig uppdraget som ledamot i regionfullmäktige, men anhåller om att fram till årsskiftet 2015/2016 ha kvar sina uppdrag som ledamot och vice ordförande i patientnämnden och som ersättare i Nordsjöprogrammets subkommitté.

Enligt kommunallagen 4 kap. 8 § kan fullmäktige besluta att en förtroendevald som valts av fullmäktige får ha kvar sina uppdrag under återstoden av mandattiden.

Ärendet behandlas av valberedningen, som därefter lägger fram förslag till regionfullmäktige.

Förslag till beslut

Regionstyrelsens presidium föreslår att regionfullmäktige beslutar

att notera informationen till protokollet.

Sammanfattning

Enligt kommunallagen 6 kap 1 a och 1 b§§ ska regionstyrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 16 a § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

Regionfullmäktige fastställde 2015-06-17 ”Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar”. Regiondirektören ska i enlighet med riktlinjerna årligen avge ett yttrande till regionstyrelsen där det för varje enskilt hel- eller delägt av Region Kronoberg framgår om fastställt kommunalt ändamål med verksamheten bedöms ha uppfyllts under föregående år och om verksamheten bedrivits i enlighet med de kommunala befogenheterna.

Regionstyrelsen ska bedriva uppsikt i den omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Det årliga beslutet omfattar hel- och delägda bolag där Region Kronobergs ägarandel är minst 33, 3%. Beslutet omfattar inte Sideum Innovation AB som är ett helägt bolag som hålls vilande och därmed bedrivs ingen verksamhet inom bolaget.

Enligt regiondirektörens yttrande är bedömningen att verksamheten i de av Region Kronoberg hel- eller delägda ägda bolagen : AB Destination Småland, RyssbyGymnasiet AB, Kulturparken Småland AB, Smaland Airport AB, AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg, ALMI företagspartner Kronobergs län AB, Företagsfabriken i Kronoberg AB samt IT-plattform Småland & Öland AB under 2014 har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Sammanfattning

Göran Giselsson (M) har ställt följande interpellation till regionfullmäktiges ordförande Anna Fransson (S):

"Regionstyrelsen har fattat ett beslut om förändring i primärvårdens vårdvalssystem när det gäller ersättningsnivåerna.

Alla vårdcentraler, förutom två i västra länsdelen, är förlorare på det nya ersättningssystemet.

Eftersom dokumentet som ligger till grund för förändringen poängterar att förändringen kommit till stånd efter politiskt initiativ från vänsterminoriteten, undrar jag:

- Vad är avsikten med denna försämring för vårdcentralerna i västra länsdelen?"

Sammanfattning

Suzanne Frank (M) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

"På regionfullmäktige den 17 juni ställde jag en interpellation till Anna Fransson där jag efterlyste en redovisning av traineeutbildningen för sjuksköterskor. I de svaren som gavs framgick att en samlad modell med planerad start 2016 kommer att presenteras efter semestern. Det skulle även i augusti presenteras en analys av hur många sjuksköterskor som stannar kvar i region Kronoberg efter avslutad vidareutbildning.

Mina frågor till Anna Fransson är därför följande:

1. Hur ser den samlade modellen för traineeutbildning ut och när presenteras den?
2. När redovisas analysen av hur många som väljer att stanna kvar och arbeta i Region Kronoberg efter avslutad specialistutbildning?"

Sammanfattning

Suzanne Frank (M) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

"I Sverige insjuknar hundratals kvinnor i livmoderhalscancer varje år, vilket gör sjukdomen till den 15:e vanligaste cancerformen hos svenska kvinnor. I Sverige rekommenderas screening vart tredje år mellan 23 och 50 års ålder och därefter vart femte år till 60 års ålder. Sedan Sverige införde gynekologiska cellprovskontroller på 1960-talet har insjuknandet i livmoderhalscancer mer än halverats.

Trots att man i Kronoberg har infört gratis provtagning för alla 23-åringar, drop in tider, olika kampanjer med mera är det fortfarande färre som testar sig här jämfört med övriga landet. Om man tittar på hur kallelsen är utformad i andra regioner och landsting skiljer sig Kronoberg från övriga. Här i Kronoberg måste man boka sin tid själv, i nästan alla övriga regioner och landsting får man en tid, som man sedan på olika sätt kan ändra.

En annan faktor som kan påverka att kvinnor tar cellprov är språket i kallelsen. Om kallelsen är översatt till olika språk ökar möjligheterna för invandrade kvinnor att tillgodogöra sig information och förstå vikten av att testa sig.

Min frågor till Anna Fransson är följande:

1. Anser du att det behövs åtgärder för att ändra nuvarande bokningsrutiner för celllprovskontroll?
2. Kommer kallelsen till cellprovstagning att finnas på fler språk än svenska?
3. När kan dessa ändrade rutiner vara införda?"

Sammanfattning

Roland Gustbée (M) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Charlotta Svanberg (S):

"Region Kronoberg är attraktiv för de som söker AT-tjänst. Det finns massor av nyutexaminerade från läkarutbildningen som går och väntar på en AT-tjänst för att kunna utvecklas vidare. Samtidigt har vi ett skriande behov av allmänspecialister, psykiatriker mm. Ett av de bästa sätten att trygga försörjningen av läkare är att knyta de unga läkarna till oss så att de rotar sig i länet och blir kvar här.

En utökning av antalet AT-tjänster skulle förstärka våra möjligheter att trygga personalförsörjningen och komma bort från dagens höga nivå av hyrläkare.

1. Är du beredd att öka antalet AT-tjänster redan nästa år?
2. Hur många AT-tjänster skulle vi kunna inrätta utan att kvaliteten försämras?"

Sammanfattning

Roland Gustbée (M) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

"I Hälso- och sjukvårdsnämnden har det rapporterats om hög arbetsbelastning på narkossjuksköterskorna på grund av att flera sköterskor har slutat på kort tid. Detta påverkar inte bara arbetsmiljön utan även patienterna eftersom antalet operationer som utförs har minskats.

Vilka åtgärder vidtas för att rekrytera fler narkossjuksköterskor?

Finns det några andra åtgärder som vidtas för att patienterna inte skall bli lidande?"

Sammanfattning

Margareta Schlee (M) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens 1:e vice ordförande Robert Olesen (S):

"Regionfullmäktige fattade den 13 december 2013 beslutet att uppdra åt regionstyrelsen att kostnadsberäkna väg 941 för inarbetning i Länstrafikplanen inför verksamhetsplan för 2015.

Min fråga till Robert Olesen är:

Hur fortlöper arbetet med detta fullmäktigebeslut?"

Sammanfattning

Mikael Johansson (M) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

"På regionstyrelsen den 16 september beslutades att införa en ny ersättningsmodell för Vårdval Kronoberg primärvård med start 1 januari 2016. Alliansen ställde sig mycket kritiska till detta beslut. Vi lämnade dessutom in en reservation till förmån för eget yrkande. Eftersom man inte har gjort en fullständig utvärdering och analys av hur den nya ersättningsmodellen kommer att påverka de olika vårdcentralerna i vårt län, ansåg vi att det inte var lämpligt att fatta i beslut i en så här stor principiell fråga. Under styrelsen framkom att vi inte fått tillgång till all fakta i ärendet. Regionstyrelsens ordförande berättade att det fanns mer material i ärendet och rekommenderade oppositionen att bjuda in tjänstemännen för att få denna information. Vi tycker att ett sådant förfaringssätt är helt unikt och anser att allt material måste presenteras för styrelsen inför beslut.

Mina frågor till Anna Fransson är följande:

1. Varför presenterades inte det fullständiga materialet för styrelsen?
2. Kommer det fullständiga materialet inklusive beräkningarna för 2017-2018 att presenteras?
3. Kommer regionstyrelsens ordförande i fortsättningen säkerställa att fullständig information når regionstyrelsens ledamöter innan beslut ska fattas?"

Mötet återupptas ca kl. 17:15

Sammanfattning

Mikael Johansson (M) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

"På regionstyrelsen den 16 september beslutades att införa en ny ersättningsmodell för Vårdval Kronoberg primärvård med start 1 januari 2016. Alliansen ställde sig mycket kritiska till detta beslut. Vi lämnade dessutom in en reservation till förmån för eget yrkande. Eftersom man inte har gjort en fullständig utvärdering och analys av hur den nya ersättningsmodellen kommer att påverka de olika vårdcentralerna i vårt län, ansåg vi att det inte var lämpligt att fatta i beslut i en så här stor principiell fråga. Under styrelsen framkom att vi inte fått tillgång till all fakta i ärendet. Regionstyrelsens ordförande berättade att det fanns mer material i ärendet och rekommenderade oppositionen att bjuda in tjänstemännen för att få denna information. Vi tycker att ett sådant förfaringssätt är helt unikt och anser att allt material måste presenteras för styrelsen inför beslut.

Mina frågor till Anna Fransson är följande:

1. Varför presenterades inte det fullständiga materialet för styrelsen?
2. Kommer det fullständiga materialet inklusive beräkningarna för 2017-2018 att presenteras?
3. Kommer regionstyrelsens ordförande i fortsättningen säkerställa att fullständig information når regionstyrelsens ledamöter innan beslut ska fattas?"

Sammanfattning

Yngve Filipsson (FP) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

"Vid de två senaste regionfullmäktigesammanträdena har jag ställt frågor om BUP:s verkställighet av politiska beslut. Det gäller den s.k. 18-årsgränsen för behandling på BUP.

Det tidigare landstinget har fattat beslut om en flexibel åldersgräns där ungdomar inte ska behöva byta vårdgivare då de fyller 18 år. Skriftlig information om detta har från landstinget gått ut till länets kommuner och till gymnasieskolornas elevhälsa.

Jag uppfattade att vi vid interpellationens besvarande var helt överens om att ingen ändring av detta beslut skett och att vi ska hålla fast vid principen. Detta bekräftades också av dig vid ledamöternas frågestund i juni.

Trots de tydliga beskeden har det under hösten kommit flera exempel på att riktlinjerna inte följs.

Med anledning av ovanstående frågar jag:

1. Hur ser du på att politiska beslut inte följs?
2. Vad kommer du att göra för att beslut i fortsättningen ska följas?"

Sammanfattning

Thomas Haraldsson (C) har ställt följande interpellation till FoU-beredningens ordförande Lennart Värmby (V):

"Under föregående mandatperiod drev Lennart Värmby och Vänsterpartiet hårt att dåvarande Landstinget Kronoberg skulle ta initiativ till att bilda en gemensam hjälpmedelscentral för hela länet. Detta skulle innebära stora samordningsvinster och gränsdragningsproblem som idag finns mellan kommun och landsting, där de olika huvudmännen är ansvarig för olika typer av hjälpmedel skulle kunna diskuteras på ett annat sätt.

Dessa tankar var något som vi i Alliansen sympatiserade med och förfrågningar till kommunerna gjordes på olika sätt för att se om det fanns något intresse. Tyvärr fanns då inget större intresse från kommunerna.

Som texten ovan antyder tycker jag att det är en bra tanke att bilda en gemensam hjälpmedelscentral i länet. Sedan förra förfrågningsrundan till kommunerna gjordes har det som alla vet varit ett val och därmed kan åsikten i länets kommuner förändrats om en gemensam hjälpmedelscentral. Nu när Lennart Värmby och Vänsterpartiet är med och styr region Kronoberg vill jag därmed ställa följande frågor till Lennart Värmby:

1. Har några nya initiativ tagits för att bilda en länsgemensam hjälpmedelscentral?
2. Kommer ni ta några initiativ i frågan?"